Det är en sen höstkväll och jag slår mig ner på gamla ”emotrappan” bredvid en ungdom som sedan länge slutat visats i citymiljöer. Ungdomen pratar om förr. Ofta är det så när vi möter ungdomar som lämnat Nordstan. Vi pratar om hur det var då när ungdomen och kompisarna hängde i city. Ungdomen på trappan berättar för mig att hen tycker att vi fältarbetare gör ett viktigt jobb och att hen har vänner som fått stöd av oss. Ungdomen fnissar sedan till och säger ”Men jag har aldrig behövt någon fältassistans”.
Detta uttryck har fastnat hos mig. För visst är det så. Alla unga behöver inte fältarbetare. De har tillräckligt många vuxna som uppmärksammar dem och bryr sig, tillräckligt många som lyssnar och är goda förebilder. Tillräckligt många som har insyn i deras situation och driver deras frågor. Unga som inte behöver någon som söker upp dem och ser till att de får rätt stöd.
Uttrycket ”Jag har aldrig behövt någon fältassistans” tycker jag förmedlar att ungdomen vet att fältarbetares syfte är att finnas för dem som behöver oss. Att vara närvarande i ungdomsmiljön och ha goda samtal är en del av vad vi gör men ungdomarna har oftast koll på att fältarbetare är mer än ”vuxna på stan”.
Att våga, orka och vilja söka stöd hos vuxna kan av olika orsaker kännas jobbigt och svårt. Det är en av anledningarna till att fältarbetare finns och söker upp ungdomar i deras egen ”trygghetszon”. Det kan kännas lättare att ta det där samtalet med någon som varje kväll vistas i samma miljö som dig själv. Någon som du inte behöver knacka på dörren för att få prata med, där du inte behöver passa en tid eller prata med någon du inte känner.
Generellt är ungdomarna min arbetsgrupp möter duktiga på att använda oss. Många unga använder oss som bollplank kring frågor om relationer, droger, skola, hemförhållande m.m. Ofta är vi informationsbank kring saker som migrationsfrågor, sex, brott och straff. För många används vi som en länk till andra stödverksamheter t ex drogbehandling eller psykologkontakt. Vi används flitigt som ”containrar” för känslor och finns där för att stötta i svåra livssituationer. Sådana samtal kan ske i spontana möten på stan, lika väl som på en fika, i ett samtalsrum eller i en bowlinghall. Ungdomar använder oss ofta som ”företrädare” i kontakten med andra myndigheter t ex socialtjänsten. Det kan vara i situationer där den unge själv inte vågar säga hur det är hemma eller att den inte känner sig lyssnad på. Eftersom vi är socialarbetare som ungdomen kan välja samt välja bort kan vi beskrivas som ungdomens självvalda socialarbetare. Listan kan göras lång och det är ungdomarnas behov som styr.
De exempel jag har gett ovan är sådant som de flesta unga någon gång behöver stöd med. Ungdomstiden är för många en rörig period. Att ha vuxna att bolla med, som containrar känslor, informerar och företräder dig är viktigt i en period där du som tonåring brottas med att stå med ena benet i barndomen och det andra i vuxenlivet. För många är det jätteviktigt att fältare finns där och kan hjälpa till med just detta fonte dell’articolo. Men som sagt, alla unga behöver inte ”fältassistans” men de flesta behöver då och då en vuxen hjälpande hand.
Annie Billingsdal – Fältarbetare, City i Göteborg