Barn och unga har enligt svensk lag och barnkonventionen rätt till inflytande och att uttrycka sig i frågor som rör dem. Unga utgör 20% av vår befolkning men trots detta är inflytandet för unga marginellt. Ämnet delaktighet och inflytande bland unga känns för stort för att kunna behandlas i ett blogginlägg men jag skall försöka mig på det ändå.
I Rädda Barnens rapport ”Ung röst” från 2014 och i FoU:s LUPP-rapport från 2013 beskrivs bristen på ungas delaktighet och inflytande i samhället som ett bekymmer. I FoU:s rapport (2013) beskrivs till och med ungas inflytande över frågor som rör dem som skendemokratiska. Det handlar om ungdomsprojekt med slagord om delaktighet och inflytande som skall lägga grunden för det som inom bland annat inom lärarplanen kallas för demokratisk uppfostran. Båda rapporterna beskriver unga i projekt med förhoppningar om att förändra saker och ting som sedan inte gett upphov till någon förändring. Det kan handla om projektgrupper där unga skall vara med och påverka fritidsgården eller matråd om vilken skollunch som skall serveras. I slutändan fattas besluten av vuxna, många gånger oavsett vad än de unga tycker, beslut som de unga skulle varit med och haft inflytande över.
Jag minns själv konsekvenserna av detta och hur det var när jag gick på grundskolan, väl i högstadiet kunde jag inte bry mig mindre om att var med och påverka. Samma information uppgår i Rädda barnens rapport (2014) att med ökad ålder bland unga minskar upplevelsen att kunna påverka. Det var inte ovanligt att alla elever på min grundskola skulle vara med och fylla i utvärderingar om allt från den nya skolgården till undervisning och skolmatsalens mat. Starkast minns jag då vi alla skulle tycka till och föreslå hur den nya skolgården skulle se ut. Mina mellanstadielärare berättade för oss att vi kunde föreslå vad som helst. Jag i mina vildaste fantasier designade en i mina föreställningar fullt fungerande U-båt som skulle kunna användas i en gigantisk sandlåda på skolgården. Ni kanske kan förstå min besvikelse när de byggde en sandlåda med en gungställning och två snurror, som dessutom gav upphov till flertal spyor på gården varje vecka.
Allt det som så fint skall ge unga en upplevelse av demokrati och vad detta omfattande begrepp betyder faller plattare än en bamba-pannkaka. Den demokratiska uppfostran idag ger mig intrycket av att ge exakta motsatsen. Att det inte går att påverka, demokratin är betydelselös. Vi kanske skulle kalla det för skendemokratisk uppfostran eller rent av fascistisk istället eftersom den förmedlar att andra bestämmer åt er utan att ta hänsyn. Samhällets syn som karakteriseras av att vi inte behöver lyssna på unga är ett stort bekymmer, speciellt när vi från början bett dem framföra sin åsikt. Enligt Rädda Barnens rapport “Ung röst”(2014) upplever en majoritet av de unga att de får vara med att tycka till i frågor i skolan. Samtidigt upplever en majoritet att möjligheten att påverka är små eller inga. Är inte detta definitionen av skendemokratisk? Ironiskt nog visar siffror att skolan är det område unga upplever att de får vara med och påverka mest bland de frågor som rör dem. Å andra sidan uppger 2 av 3 unga att inflytande av skolverksamheten till sin höjd fungerar bara ibland. Lika många unga uppger att det dessutom är specifik skolan de vill ha mer inflytande över när det gäller frågor som handlar om dem själva. Även i Natalie Davets rapport från 2013 skriven på uppdrag av Göteborgs Stad bekräftas att det upplevda inflytandet ung har inte är samma sak som det faktiska inflytandet de får i praktiken.
Jag är övertygad om att den största framgången du kan göra som människa är att genuint ta din omgivning som du befinner dig i på allvar, oavsett ålder. Att förmedla att jag lyssnar på dig, jag tar det du säger på allvar, jag tror på det du säger och jag bryr mig om vad du har att säga. I vårt yrke som fältare är det utan tvekan det bästa sättet att etablera en relation till unga. Även Natalie Davet skriver i sin rapport om vikten av att kommunikation mellan unga och vuxna:
“En fundamental förutsättning för ungas inflytande är insikten om att barn och ungas rätt att få sina röster hörda är ovillkorligt sammanbunden med vuxnas skyldighet att släppa fram dem. Utan den förståelsen omöjliggörs ungt inflytande i praktiken. Att som vuxen bereda väg för ungt inflytande handlar om att våga släppa ifrån sig en del av makten och ansvaret. Detta förutsätter god kunskap om unga och deras eget engagemang. För att kunna samverka och fatta gemensamma beslut krävs ömsesidig tillit och respekt mellan unga och vuxna.” (Ungt inflytande på riktigt, 2013)
Vi måste behandla unga som människor i första rummet och i andra rummet som unga. Sedan behöver unga ibland hjälpa med att uttrycka sig och vet kanske inte alltid eller tänker på konsekvenser av deras handlande. Unga skall få vara unga men de är inte dumma i huvudet bara för att de är unga och framför allt är de människor, precis som du och jag.
Martin Wramsby – Fältgruppen Partille