Lär känna styrelsen i Riksförbundet för fältarbetare

Den 12-14 mars i år genomfördes den årliga rikskonferensen för fältare, där fältgrupper kommer från hela Sverige. Detta års tema var #intebaradittliv och handlade om jämställdhet som verktyg, normer och våldsprevention. Under årsmötet valdes en ny styrelse, med både kvarsittande styrelsemedlemmar och nyinvalda.

För att lära känna vilka personer som sitter i styrelsen har vi i opinionsgruppen, som är en del av Riksförbundet för fältarbetare, ställt tre snabba frågor till varje styrelsemedlem. Nu kan vi alltså få reda på vad fältarbetare allt från Järfälla till Gotland tycker är givande med RIF – och vad är egentligen det bästa med att vara fältarbetare?

58629921_1165085706949033_2066314839189356544_n
Från vänster överst: Jerry Wallén, Elsa Björklund, Martin Eidsten. Från vänster nederst: Karolina Nilsson Bernin, Anna Thunegard, Marcus Karlsson.

Elsa–Vice Ordförande & Medlemsansvarig – Fältgruppen Mölndals stad

  1. Vad tycker du är det bästa med att arbeta som fältarbetare?
    Att få finnas som en trygg vuxen i ungdomars liv och att få stötta ungdomarna där dem befinner sig. Att jobba med ungdomar är aldrig tråkigt och jag utvecklas varje dag i mötet med ungdomarna.
  1. Vad skulle du vilja påverka för frågor under din tid i RIF-styrelse?
    Som medlemsansvarig vill jag finnas som stöd för medlemmarna och stötta dem i just de frågor de brinner för. I övrigt vill jag arbeta för att värdet av fältarbete ska uppmärksammas! Förebyggande arbete gör skillnad!
  1. Vilket är ditt bästa tips till de som är intresserade eller redan verksamma som fältarbetare?
    Var nyfiken, ungdomarna är experter på sina egna liv. Glöm aldrig att ”bara” finnas där och lyssna kan vara så betydelsefullt!

 

Jerry Wallén – Regionansvarig – Fältgruppen Österåker

  1. Vad tycker du är det bästa med att arbeta som fältarbetare?
    Helt klart att finnas på de arenor där ungdomarna finns. Att inte behöva vänta på att de besöker verksamheten eller tar kontakt med mig, utan att jag som trygg vuxen finns tillgänglig i ungdomarnas vardag.
  1. Vad skulle du vilja påverka för frågor under din tid i RIF-styrelse?
    Jag ser enormt mycket fram emot att få följa med -och vara delaktig i den ständiga utvecklingen som sker i vår yrkeskår i takt med att samhället förändras.
  1. Vilket är ditt bästa tips till de som är intresserade eller redan verksamma som fältarbetare?
    Jag är helt säker på att vi på sikt kommer att bli fler vuxna i olika professioner som finns på ungdomarnas offentliga arenor. Mitt tips blir därför riktat till dem som idag arbetar som exempelvis fritidsledare på fritidsgård men som funderar på att arbeta uppsökande, att vässa sina kunskaper i nätverksarbete, risk & skyddsfaktorer och i hur andra funktioner så som socialtjänsten fungerar. För att sedan använda sitt stora relationskapital för att göra skillnad på ett metodiskt och strukturerat sätt.

 

Anna Thunegard – Ordförande – Fältfritidsledare Gotland

  1. Vad tycker du är det bästa med att arbeta som fältarbetare?
    Att det är så varierande att man kan styra mycket själv. Att ingen dag är den andra lik.
  1. Vad skulle du vilja påverka för frågor under din tid i RIF-styrelse?
    Att vi alla jobbar mot en gemensamvärdegrund, och bemötande mot både ungdomar och andra vuxna.
  1. Vilket är ditt bästa tips till de som är intresserade eller redan verksamma som fältarbetare?
    Det är ett otroligt roligt jobb där du använder dig själv som verktyg, att möta ungdomar som faktiskt lyckats genom att de mött en vuxen som såg dem. Det bästa tipset är att vara öppen och inlyssnande.

 

Marcus Karlsson – Sekreterare– Järfälla kommun

  1. Vad tycker du är det bästa med att arbeta som fältarbetare?
    Jag säger två saker. Att få träffa alla dessa härliga ungdomar och dessutom uppskattar jag den stora variation i arbetsuppgifter som vi fältare har. Man får göra allt möjligt roligt!
  1. Vad skulle du vilja påverka för frågor under din tid i RIF-styrelse?
    Min första utgångspunkt var att göra mitt bästa och lära mig. Efter drygt ett år inom styrelsen har min viktigaste fråga blivit att försöka öka intresset för att medlemmar ska engagera sig i föreningen. Idag finns det många möjligheter att göra det, t.ex. genom styrelsen, olika arbetsgrupper, opinionsgruppen, regionssamordnare, instagramkontot eller bloggen. Alla bidrag är värdefulla!
  1. Vilket är ditt bästa tips till redan verksamma som fältarbetare?
    Kvalitet före kvantitet! Det är bättre att göra några få saker riktigt bra, än att göra massor som blir okej. Här gäller det att kunna prioritera och säga nej när det behövs.

 

Karolina ”Karro” Nilsson Bernin – Kassör – Fältsekreterare i Sundbyberg stad

  1. Vad tycker du är det bästa med att arbeta som fältarbetare?
    Mötet med ungdomarna i deras miljöer och vårt förebyggande arbete när vi kör interaktiva lektioner med eleverna. 
  2. Vad skulle du vilja påverka för frågor under din tid i RIF-styrelse?
    Få med fältare från hela Sverige i de arbetsgrupper som finns och kommer att bildas.
  3. Berätta om ett viktigt och inspirerande möte du fått genom arbetet som fältarbetare!
    Ett möte med en ungdom som blivit vittne till en händelse och vägrade vittna. Hens lärare förde oss samman och vi gick tillsammans till Stödcentrum hos polisen och hen var beredd att vittna efter ett bra emottagande. Hen och jag fick en bra kontakt och vi gick på Polismuseet tillsammans eftersom hen blev nyfiken på att bli polis efter gymnasiet. Vi har än idag lite kontakt och detta var för drygt 10 år sedan.

 

Martin Eidensten – Webbansvarig – Fältgruppen Farsta

  1. Vad tycker du är det bästa med att arbeta som fältarbetare?
    Att få vara en annan slags vuxen som kan möta ungdomar i situationer där de annars ofta lämnas ensamma.
  1. Vad skulle du vilja påverka för frågor under din tid i RIF-styrelse?
    Jag vill jobba för att den oerhörda kunskap vi har i vår grupp lyfts fram och sprids. Både inom vår grupp och utanför.
  1. Berätta om ett viktigt och inspirerande möte du fått genom arbetet som fältarbetare!
    Som fältare är det inte alltid vi vet när vi förebygger eller hjälper. Något vi upplever som litet kan en ungdom uppleva som oerhört stort. Efter ett klassjobb uttryckte en ungdom att hen var ensam genom att ge mig en lapp. Efter det försökte jag få till en kontakt men lyckades inte. Jag hälsade alltid när vi sågs men det blev aldrig mer än några minuter och inte många gånger totalt. Hen bytte skola några månader senare och jag kände att jag misslyckats. Två år senare får jag ett SMS av ungdomen som ville tacka för stödet och berätta att hen nu har det bra och har massa vänner i nya klassen.

 

Opinionsgruppen
Annie Billingsdal, Fältare i Göteborg City
Astrid Johnsson, Fältare i Göteborg City
Johan Andersson Berg, Fältare i Göteborg City
Sofia Johansson, Fältare i Borås

Känner du någon ung kille som gått över gränsen i en sexuell relation?

Namnlös

Hej! Jag heter Kalle Berggren och jobbar som forskare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Tillsammans med två kollegor arbetar jag med ett forskningsprojekt om killars våld mot tjejer i nära relationer. Med våld menar vi dels fysiskt våld men också att gå över gränsen för vad som är ok på andra sätt, till exempel genom sexuella handlingar utan samtycke.

Bakgrunden till vårt projekt är att killars våld mot tjejer faller mellan många stolar i Sverige idag. När man pratar om mäns våld mot kvinnor handlar det ofta om vuxna män, framförallt 30+. När man pratar om ungdomar och våld handlar det nästan alltid om andra former av våld, oftast killars våld mot killar i olika offentliga miljöer.

Det finns därför en stor lucka kunskapsmässigt men också när det gäller olika insatser mot killars våld. Detta trots att risken för en tjej att utsättas för våld i en nära relation är betydligt högre för unga jämfört med äldre.

Vi vill därför komma i kontakt med killar i åldern 13-25 år som utövat någon slags våld mot en tjej. Det kan vara våld inom en etablerad relation (så kallat partnervåld) eller i en mer tillfällig relation (så kallat dejtingvåld). Att delta i studien innebär att träffa mig eller någon av mina kollegor för en intervju som tar runt en timme, ibland lite längre. Vi är intresserade av att höra killars egna perspektiv och erfarenheter av vad som hänt. Vi kommer också att fråga om vad de berättat för familj och vänner och hur de reagerat.

Alla namn och andra detaljer kommer sedan att anonymiseras så att utomstående inte ska kunna identifiera den som deltar. Vi som gör studien är baserade i Stockholm men åker gärna till andra delar av Sverige för att genomföra intervjuer.

Vi tror att fältarbetare kan få reda på en del information om våld och övergrepp i sin vardag. Kommer du i kontakt med killar som utövat våld mot en tjej så är vi mycket tacksamma om du kan tipsa dem om att vi söker deltagare till vår studie!

Kontakta oss genom att maila till min kollega lucas.gottzen@buv.su.se, genom att skicka sms till 0721-474158, eller genom DM på Facebook/Messenger till Lucas Gottzén.

Läs mer här: https://overgrans.wordpress.com

Tack på förhand!

Kalle Berggren, Lucas Gottzén och Hanna Bornäs
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Visions medlemstidning intervjuar opinionsgruppen

Vision

Förra veckan blev opinionsgruppen intervjuad av journalisten Johanna Hassberg från fackförbundet Visions medlemstidning. Opinionsgruppen blev kontaktad av Johanna då hon uppmärksamt vår blogg och vill intervjua oss om vårt arbete som opinionsgrupp i Riksförbundet för Fältarbete.

Fokus i intervjun låg dels på vår blogg men även på vårt arbete som fältarbetare och hur arbetet bland annat ser ut just i Fältgruppen City Göteborg. Johanna Hassberg hade bestämt sig för tillsammans med fotograf Sofia Sabel att även följa med på ett eftermiddags fältande i Göteborgs innerstad för att uppleva det på plats.

Så ni som har tillgång till Visions medlemstidning håll utkik efter artikeln om oss som vi hoppas inom kort publiceras!

UPPDATERING! Reportaget är planerat för SQ-editionen i tidningen Vision nummer 8 och kommer ut fredag den 4/12!

Martin Wramsby – Fältgruppen Partille

Handledning – en mental hygien

Handledning är en mental hygien som motverkar utbrändhet. Det är ett stöd för gruppen och för den enskilde och det innebär en ökad kompetens av teorier och metoder, samt utvecklar kommunikationen inom gruppen. 

Jag har träffat Åke Wallberg för att prata om just handledning. Åke Wallberg är psykoterapeut, men har sin grund både som fritidsledare och beteendevetare. Parallellt med att han har utbildat sig har han också arbetat med olika saker inom det sociala området. Erfarenhet inom fältarbete fick han i Göteborg på 80-talet, både i Nordstan och i bostadsområden. Han har även jobbat i Rosengård i Malmö. Idag handleder han bland annat olika fältgrupper och han arbetar också som behandlare med personer med missbruk.

image

Åke växte upp i en förort till Göteborg och beskriver uppväxten som trygg, men att det runt omkring honom fanns mycket familjer och kompisar med sociala problem. Hans föräldrar var båda vänsterpolitiskt engagerade och Åke menar att hans ursprung har betydelse för varför han blev socialarbetare och också hur han idag ser på sitt arbete. Det systemteoretiska och det narrativa synsättet präglar honom, och ord som solidaritet, helhet och möjlighet till förändring är något han återkommer till.

Jag brinner väldigt mycket för socialarbetarsynen, helhetssynen, och det socialpsykologiska synsättet. Människan som agerar ihop med sin sociala omgivning. Och det tycker jag ska finnas med i handledning.

Så att Åke handleder just fältarbetare är ingen slump. Delvis eftersom han har erfarenhet inom området, men han menar att det också finns en människosyn som tilltalar honom. Det socialpsykologiska och det narrativa synsättet, som han använder mycket i både handledning och behandling, erbjuder en möjlighet att förändra sin identitet och sin situation.

Att någon kommer utifrån och tittar på verksamheten tror Åke är bra, det blir ett stöd för arbetsgruppen, en slags mental hygien. Handledningen bör också ske löpande för att det ska kunna bli en kontinuerlig process. Men det kräver också att varje arbetstagare gör något med det hen får, att processen fortsätter mellan varje handledningstillfälle.

Vi pratar om att det kan finnas en rädsla från arbetsgivaren, att handledningen skulle bli en plats för arbetstagarna att få ”gnälla av sig”. Åke menar att man ska kunna prata om allt man möter i sin verksamhet i handledning, men att det är viktigt att det sedan leder någon vart. Ventilera ska man få göra, men sedan behöver man göra något med det. Annars förlamar det en, och det motverkar syftet med handledning, säger Åke. Det finns också exempel på när hela arbetsgruppen, eller enskilda arbetstagare, har ett motstånd mot handledning. Det tror Åke beror på att de haft väldigt lite handledning, eller dålig sådan. Bra handledning gynnar arbetsgruppen, och i förlängningen också de vi möter i vårt arbete.

IMG_1257

I internationell guide till metoder för fältarbete i världen kan man läsa att handledning är en gynnsam faktor för fältarbete. Där står också att det är fördelaktigt om fältarbetaren har tillgång till verktyg att hantera stress, spänningar och risker för utbrändhet. Att bli erbjuden psykologiskt stöd är ett sådant verktyg. Detta bekräftas även i FoU-rapporten Varför handledning som bland annat har tittat på vilket värde handledning har för personal och chefer. Några andra exempel på fördelar som nämns är att handledning ökar förståelsen för klienten, bidrar till den bästa möjliga behandlingen och att det leder till utveckling av professionella arbetsmetoder.

Fältarbetare är sitt eget verktyg och det krävs att man har rätt bra koll på sig själv, menar Åke. Förutom att man behöver skaffa sig rätt kunskaper, är det inom socialt arbete bra att veta vad man själv har för svårigheter och har koll på sina egna ”hang-ups”. Då kan man lättare förstå varför man reagerar som man gör på olika händelser, och använda det i sitt arbete istället för att stå frågande inför det. Det är inte bara kunskap som krävs i fältarbete, man måste man hitta sig själv i jobbet, sin yrkesmässiga identitet. Det är något som handledning kan erbjuda.

Kristin Blom- Fältgruppen Lerum