Jag är född på 90-talet. Jag anses nog ändå relativt ung för att vara utbildad socionom med några års yrkeslivserfarenhet om du skulle fråga de flesta. I mitt arbete som fältarbetare med ungdomar kan jag ofta hänga med i deras vardagliga snack om det senaste inlägget från någon influencer, men ungefär lika ofta så har jag ingen aning om vad de pratar om och känner mig 100 år gammal. Det jag dock vet är att jag inte har någon aning om hur det är att vara ungdom idag och framförallt hur det är att växa upp i en värld med sociala medier så ständigt närvarande.

Det jag vet om hur det är att vara ung idag är ju det ungdomarna berättar för mig. Och med detta i bakhuvudet insåg jag att det skulle vara svårt att skriva denna text utan att de skulle få vara med på ett hörn. I min arbetsgrupp använder vi redan sociala medier som ett arbetsredskap. Ett exempel är de olika kampanjer som vi arbetat med via vårt Instagramkonto där vi har belyst och problematiserat våld i ungas nära relationer via #svartsjukaärinteromantiskt, pornografins påverkan på ungdomar och samhället via #detdärmedporr samt hedersrelaterat våld och förtryck via #detdärmedheder. Dessa kampanjer finns att se igen i höjdpunkterna i vårt Instagramkonto @faltgruppenmolndal (välkomna som nya följare!). Det jag helt enkelt gjorde för att få ungdomarna mer involverade i denna text var att jag bad ungdomarna att dela med sig av sina erfarenheter utifrån olika frågor som jag publicerade i ”stories” på Instagram. Jag är medveten om att denna undersökning inte på något sätt har någon vetenskaplig grund men det ger mig ett hum om vad ungdomar upplever på sociala medier.

Majoriteten, 71 %, av de ungdomar som svarade på min undersökning använder sociala medier mer än 4 timmar per dag. Av de ungdomar som svarade så använde nästan alla både Snapchat och Instagram men även Yubo, Facebook, Youtube, Whats App, Tiktok, Pinterest, kik, Jodel och Vsco var appar som nämndes. På frågan ”Vad är bra med sociala medier” svarade många ungdomar att det är enkelheten att hålla kontakten med varandra, från hela världen, och att det möjliggör för vänskaper, både att hålla vid tidigare vänskaper men också att skapa nya. Vissa ungdomar lyfte även upp att det är så lätt att få reda på nyheter och att bli uppdaterad om det som händer samt att det är roligt att följa sina vänners liv via sociala medier.

Men det finns självklart så mycket som är problematiskt med sociala medier. På frågan ”Vad är dåligt med sociala medier” lyfte ungdomarna själva att vissa använder sociala medier på ”fel sätt”, att det används som en sköld för att anonymt kunna kränka andra och att det finns mycket rasism och mobbning på sociala medier. Men framförallt så lyfte nästan samtliga av ungdomarna all press som det medför, att det finns ett ideal som visas upp som är ouppnåeligt. Ungdomarna beskriver att de jämför sig väldigt mycket med både vänner och andra de följer på sociala medier och att detta tar upp mycket tid och tar fokus från det riktiga livet. Det finns en stor stress över att konstant vara tvungen att vara nåbar. Majoriteten, 63 %, svarar att de känner stress på grund av sociala medier och att det handlar just om att ständigt behöva vara nåbar, hetsen som finns kring skönhetsideal samt att det är stressigt att hinna med att se allas uppdateringar och bilder.

Det sistnämnda är något som vi i vår arbetsgrupp samtalar med ungdomar nästan dagligen om. Unga som växer upp idag med sociala medier ständigt närvarande blir så stressade över att alltid behöva vara nåbara samt får sämre självkänsla över de osunda ideal som visas upp. Detta samtidigt som de ska prestera i skolan, vara duktiga i sina fritidsaktiviteter och gärna ha extrajobb.

Jag tänker tillbaka på hur det var när jag var tonåring. Den viktigaste bilden som togs på hela året var den i skolkatalogen, jag hade ju ingen Instagram-profil där jag kunde lägga ut de bilder som jag var mest nöjd med. Mobbning fanns såklart men det följde inte med hem efter att skolan var slut på samma sätt som det gör idag via sociala medier. Mobiltelefon hade jag ju men den gick det egentligen bara att ringa och sms:a på. Det var en helt annan värld, men det skiljer egentligen bara 10-15 år.

Så vad är det då jag vill ha sagt?

Till alla er vuxna som har ungdomar runt omkring er på något sätt: Var nyfikna, ställ frågor, läs på och framförallt; var ödmjuka inför att ni inte har en aning om hur det är att växa upp som ung idag.

Avslutningsvis vill jag lyfta min yrkeskår, jag är så stolt över att vara fältarbetare för jag vet att många av oss redan gör allt detta. Vi ligger i framkant när det gäller användningen av sociala medier som arbetsredskap och vi har ett nyfiket förhållningssätt gentemot de ungdomar vi arbetar med. Men i den takt utvecklingen går framåt får vi aldrig stanna av. Vi kan alltid fråga lite mer, lyssna lite längre och alltid bli lite, lite bättre fältarbetare.

Elsa Björklund, Fältgruppen Mölndals Stad

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.