När ungdomar fyller 17 år i Borås stad finns det ingen fältgrupp som arbetar förebyggande med dem. Fyller du 17 år finns det ingen fältgrupp som arbetar förebyggande med dig. I alla fall inte på pappret. På fältet kan vi möta många ungdomsgrupper där det finns både yngre och äldre ungdomar. För att nå de yngre underlättar det ofta att skapa relation med de äldre. Det svåra är när det kanske framkommer att de äldre ungdomarna också har ett behov av hjälp. Många ungdomar frågar då, “vilka ska hjälpa oss som är äldre?”
Vi i Fältgruppen har i vårt uppdrag att arbeta med målgruppen 10 – 16 år, med förbehåll att vi ska arbeta på större evenemang såsom nollningar och skolavslutningar där vi även träffar gymnasieelever. Under 2015 gjordes en genomlysning av Fältgruppens arbete där uppdraget omformulerades för att förbättra verksamheten. Tidigare var målgruppen 13-18 år och i genomlysningen framkom det att från 13 år sågs det i vissa fall att det var för sent att arbeta förebyggande och det fanns upplevelser om en målgrupp som var svår att definiera utifrån arbetet som Fältgruppen gjorde kring målgruppen. Det kunde redan ha gått för långt och därmed fanns det tankar om att Fältgruppens förebyggande arbete istället skulle vara en insats av icke-förebyggande slag. Resonemanget kring att sänka målgruppen är tydlig och lätt att förstå. Främst utifrån vikten av att börja arbeta förebyggande i tidigt skede med barn som befinner sig i riskzon för kriminella nätverk och andra ohälsofaktorer. I en utopi föreställer vi oss att vi har träffat alla de barn som är i riskzon redan på mellanstadiet och förebyggt eventuella sociala problem inför framtiden. I verkligheten sker inte det. Riskzon är ett brett begrepp och behoven ser olika ut för olika barn och ungdomar. Vi kan se att några barn hamnar i riskzon tidigt, och vissa senare.
På fältet kan vi möta barn och ungdomar som är olika mycket kontaktsökande. En grupp som är utmanande att arbeta med är de unga som inte vill ha kontakt med oss alls. Flera av dessa ungdomar är i riskzon, och om de inte vill ha hjälp av oss kommer vi inte tvinga på den. Men vad händer när ungdomen blir 17, 18 år och inser att den vill ha vår hjälp då? Vi har ett tillfälle att förebygga att det inte blir “värre”, men vårt uppdrag låser oss. Vi har svårt att köpa att vi ger upp på ungdomarna redan vid 16 års ålder och att problemen som existerar då ska ha nått sin peak.
Undantagsfallen i vårt uppdrag skapar också oklara förutsättningar för ungdomarna. Vi ska arbeta på valborg, vid nollning och skolavslutningar där vi främst möter ungdomar i åldern 16-18 år. Vid dessa tillfällen skapas relationer och en kännedom från ungdomarnas sida att Fältgruppen finns till. Var tar vi vägen sen? En eventuell orosanmälan och föräldrakontakt, men kanske inte ens det. Ska vuxenvärlden ge upp? Uppenbarligen finns det avsaknad av en verksamhet i Borås stad som kan göra detta arbete, en avsaknad av en fältgrupp som möter upp de äldre ungdomarnas behov och livssituation. Utifrån ett förebyggande perspektiv bör vi arbeta med yngre ungdomar och utifrån vårt uppdrag ska vi ha ett fokus på mellanstadiebarnen. Det vi anser är att de äldre ungdomarna inte behöver falla mellan stolarna bara för det. Om inte vi tar detta ansvaret- vilka tar det då?
Sofia Johansson & Siri Hammenberg- fältare i Borås